"Katarinas historia börjar i ett litet samhälle vid Karpaternas fot, långt borta i Östeuropa, där doften av nyslaget gräs om somrarna tränger sig in genom näsborrarna. Den doften är för alltid förknippad med barndomen och därför känner Katarina igen den var hon än befinner sig. Hur skulle man kunna beskriva doften så att man verkligen kan göra den rättvisa? En speciell känsla uppstår efter att luktsinnet har registrerat den. Doften av nyslaget gräs ute på ängen. Den känslan är magisk och sätter nästan omedelbart igång minnena.”
”Katarinas livshistoria skulle egentligen ha kunnat sättas i rörelse några år tidigare än den höstdagen då hon föddes. Man skulle kunna tänka sig att den började på den lilla avlägsna ön i Indiska oceanen i trädgården där Somapraba och Catherine brukade träffas i smyg och att det kanske var där som en vacker fjäril slog med sina vingar.”
En dag får Katarina ett brev från en, för henne, okänd avsändare. Detta leder till en känslomässigt omtumlande brevväxling med livsavgörande konsekvenser. Livslinjer korsas och tvinnas samman både framåt och bakåt i tiden. Vilka krafter ligger bakom livets omtumlande utveckling? Kanske bara en fjärils vingslag.